Nvidia har blivit det första företaget i världen att nå ett börsvärde på 4 biljoner dollar, efter att aktierna steg med 2,4 % på onsdagen till 164 dollar per aktie, och fortsätter att dra nytta av den ihållande ökningen av efterfrågan på AI-relaterad teknik.

Det amerikanska företaget passerade först 1 biljon dollar-strecket i juni 2023 och har upprätthållit en snabb tillväxt sedan dess.

Dan Ives, teknikanalytiker på Wedbush Securities, beskrev milstolpen som ”ett historiskt ögonblick för Nvidia” och tillade: ”De är det enda spelet i stan – deras chips är det nya guldet och oljan.”

Nvidias aktier rasade i april när de globala marknaderna skakades av det eskalerande handelskriget som leddes av USA:s president Donald Trump. Trots fortsatt oro kring Trumps handelspolitik har Nvidias aktie fortsatt att stiga sedan våren och nått denna senaste milstolpe.

För åtta år sedan var Nvidia-aktien värd mindre än 1 % av sitt nuvarande värde, drivet vid den tiden av konkurrens med AMD om grafikkortsdominans. Idag är dess meteorartade uppgång kopplad till den kraftigt ökande efterfrågan på de chip som driver generativa AI-modeller som ChatGPT.

Nvidias dramatiska uppgång har också lyft fram dess VD och medgrundare, Jensen Huang, som Mark Zuckerberg nyligen kallade "teknikens Taylor Swift" – en hänvisning till hans rockstjärneliknande status, särskilt i Taiwan.

Företagets stigande marknadsvärde återspeglar Wall Streets förtroende för AI-sektorn, trots den turbulens som orsakats av den bredare amerikanska ekonomiska politiken.

Nvidia rapporterade intäkter på 44,1 miljarder dollar under första kvartalet, en ökning med 69 % jämfört med föregående år, med en vinst per aktie på 0,81 dollar.

Vad gör Nvidia så speciellt?

Ursprung:

Nvidia grundades 1993 – under ett numera berömt möte på en Denny's-restaurang – med fokus på att designa en specifik typ av programmerbart chip.

I åratal dominerades den amerikanska chipmarknaden av Intel och AMD, som tillverkade processorer (centrala processorer) för allmänna datoruppgifter.

Nvidia, däremot, specialiserade sig på GPU:er (grafikprocessorer), som hade starkare bildrenderingsfunktioner – initialt användbara för videospel och grafikapplikationer.

Så småningom blev det tydligt att GPU:er kunde utföra parallella beräkningar mer effektivt än processorer, vilket gjorde dem mer energieffektiva och bättre lämpade för komplexa beräkningsuppgifter.

Med tiden började stora chiptillverkare tillverka sina egna grafikprocessorer, men de var sena med i utvecklingen. Nvidia hade fördelen att vara först med utvecklingen, tillsammans med en uppsättning utvecklarvänlig programvara och en strömlinjeformad leveranskedja som möjliggjorde storskalig grafikproduktion med oöverträffad hastighet och effektivitet.

Till exempel började biltillverkare använda Nvidia-chip i förarassistansprogram som bearbetar visuell data från sensorer. Alla Tesla-fordon inkluderar nu Nvidia-hårdvara. Ändå var Intels marknadsvärde fram till 2020 större än Nvidias.

COVID-19 och AI-explosionen

Under pandemin accelererade övergången till distansarbete, efterfrågan på datacenter och molntjänster samt det växande intresset för videospel Nvidias intäkter.

Sedan började Silicon Valley – lett av OpenAI – inse AI:s potential att omvandla affärsverksamheter.

Tack vare sitt mjukvaruekosystem och effektiva leveranskedja var Nvidia idealiskt positionerat för att tillhandahålla den datorkraft som behövdes för AI-implementering.

Nvidias förmögenhet tog fart som en raket. Vid nuvarande aktiekurs värderas företaget till nästan 3 biljoner dollar, vilket är en konkurrent till Apple.

I en tidigare intervju med CNBC sa VD Jensen Huang att företagets framgång var en blandning av "skicklighet och tur" och noterade: "Vi trodde att något nytt skulle hända någon dag, och resten krävde bara lite tur. Det var inte framsynthet – det var accelererad databehandling."

Idag använder praktiskt taget alla större teknikföretag – inklusive Amazon, Google, Meta, Microsoft och Oracle – Nvidia-chips.

Bloomberg har beskrivit Nvidias chip som "ryggraden i AI-modellträning", medan PNC-analytikern Amanda Agati kallade dess dominans för "nästan totalt monopol".

Raj Joshi, senior vice VD på Moody's, sa att Nvidia är "den dominerande aktören inom AI-infrastruktur", och medan andra företag kämpar för att komma ikapp, ger Nvidias 30-åriga erfarenhet av att designa GPU:er dem en stor fördel.

Joshi tillade att Nvidia också är ledande inom sektorer som hälso- och sjukvård, och sa: ”De har ett starkt fotfäste på dessa marknader också.”

Kapplöpningen för att komma ikapp

Tack vare sin unika position kan Nvidia ta ut en premie för sina chips – tillverkade i Taiwan och så knappa att AI-startups ofta klagar över leveransbrist.

CHIPS and Science Act, som antogs under Biden-administrationen 2022, syftar till att öka den inhemska GPU-produktionen, men det kvarstår tvivel om huruvida USA kan möta efterfrågan.

Handelsminister Gina Raimondo sa denna vecka: ”Mängden chips som AI-företag behöver är häpnadsväckande”, och antydde att mer federalt stöd kan behövas för att hålla jämna steg.

Det nya marknadsankaret

Nvidias finansiella resultat har nu stor betydelse för amerikanska aktieindex, enligt Amanda Agati. ”Nvidia har blivit ett marknadsankare”, sa hon. ”Om data är den nya oljan, leder Nvidia.”

Nvidia, ursprungligen känt för spel-GPU:er, utgör nu grunden för de flesta AI-applikationer.

Alan Priestley på Gartner kallade Nvidia för ”den tekniska ledaren inom AI-aktivering”, medan Dan Hutcheson på TechInsights sa: ”Vad Intel var för PC:n, är Nvidia för AI.”

ChatGPT, till exempel, tränades på 10 000 Nvidia GPU:er i en Microsoft-superdator – ett av flera sådana AI-fokuserade system, vissa offentliga, andra inte.

Enligt CB Insights har Nvidia cirka 95 % av marknaden för AI-fokuserade grafikprocessorer. Deras chip, som används i datacenter, kostar cirka 10 000 dollar styck, medan nyare, kraftfullare versioner är ännu dyrare.

Hur uppnådde Nvidia denna dominans?

Svaret ligger i en djärv satsning på sin egen teknik – och bra timing.

År 1999 började Nvidia utveckla GPU:er för bättre bildrendering. År 2006 upptäckte Stanford-forskare att chipen kunde accelerera matematiska beräkningar, vilket fick Huang att investera i att göra GPU:er programmerbara – och utöka deras användning bortom grafik.

Detta blev grunden för modern AI.

År 2012 presenterades AI-modellen AlexNet, tränad på endast två Nvidia-chip. Den slutfördes på dagar, inte månader – och forskare lade märke till den.

Ryktet spred sig snabbt, och efterfrågan på Nvidia GPU:er ökade kraftigt i takt med att forskare började bygga nya AI-verktyg.

Dominans och konkurrens

Nvidia fördubblade sina insatser genom att utveckla AI-specifika chips och lättanvänd programvara, vilket gav konkurrenterna ytterligare ifrån sig.

Startups som Metaphysic använder Nvidia-chips för att träna modeller som genererar verklighetstrogen video – som den virala Tom Cruise-djupfajken 2021.

”Det finns ingen ersättning för Nvidia”, sa medgrundaren Tom Graham. ”De ligger för långt före.”

Nvidias dominans är dock inte orubblig. Konkurrenter som AMD, Intel och startups som Graphcore utvecklar anpassade AI-chip.

Graphcores VD Nigel Toon sa: ”Vi har byggt en processor skräddarsydd för AI som den existerar idag och som kommer att utvecklas i framtiden”, men medgav att det är en stor utmaning att konkurrera med Nvidia.

Ian Buck från Nvidia svarade: ”Alla behöver AI nu – och andra kommer att behöva hitta sin roll i att stödja det.”

Den amerikanska energimyndigheten EIA släppte på onsdagen sina officiella veckovisa lagerdata för råolja, vilka visade en oväntad ökning av lagren.

Enligt den statliga myndigheten ökade de amerikanska råoljelagren med 7,1 miljoner fat till 426,1 miljoner fat förra veckan, vilket trotsade marknadens förväntningar om en minskning med 1,5 miljoner fat.

Samtidigt minskade bensinlagren med 2,7 miljoner fat till 229,5 miljoner fat, och destillatlagren – som inkluderar eldningsolja och diesel – minskade med 0,8 miljoner fat till 102,8 miljoner fat.

Amerikanska aktieindex steg i början av onsdagens handel då marknaderna bedömde utvecklingen av tullpolitiken och väntade på publiceringen av Federal Reserves mötesprotokoll.

På tisdagen utökade USA:s president Donald Trump omfattningen av sitt globala handelskrig genom att tillkännage en 50-procentig tull på kopparimport. Han tillade att länge hotade tullar på halvledare och läkemedel också snart skulle införas.

Tillkännagivandet kom dagen efter att Trump infört kraftiga tullhöjningar för 14 handelspartner, inklusive viktiga amerikanska leverantörer Sydkorea och Japan. Han förnyade också sitt hot om att införa 10-procentiga tullar på import från Brasilien, Indien och andra BRICS-länder.

Separat återupptog Trump sina attacker mot Federal Reserves ordförande Jerome Powell och krävde återigen hans omedelbara avgång.

Senare idag kommer Federal Reserve att släppa protokollet från sitt senaste möte, vilket marknaderna kommer att granska för signaler om centralbankens politiska utsikter.

När det gäller marknadsutvecklingen steg Dow Jones Industrial Average något med mindre än 0,1 % (motsvarande 3 poäng) till 44 240 poäng klockan 16:18 GMT. Det bredare S&P 500-indexet steg med 0,1 % (7 poäng) och nådde 6 233 poäng, medan Nasdaq Composite steg med 0,4 % (80 poäng) till 20 498 poäng.

Kopparpriserna sjönk under onsdagens handel efter tisdagens kraftiga uppgång, som drevs av nya tullar som USA:s president Donald Trump tillkännagav på den röda industrimetallen.

På tisdagen tillkännagav president Trump en tull på 50 % på kopparimport och avslöjade att länge efterlängtade tullar på halvledare och läkemedel snart skulle tillkännages, ett drag som utökar omfattningen av hans pågående handelskrig som har skakat de globala marknaderna.

Tillkännagivandet kom bara en dag efter att Trump infört höga tullar på 14 handelspartner, inklusive stora amerikanska leverantörer som Sydkorea och Japan. Han förnyade också sitt hot om att införa 10-procentiga tullar på import från Brasilien, Indien och andra BRICS-länder.

Trump noterade att handelssamtalen med Europeiska unionen och Kina fortskred väl, men tillade att han bara var dagar ifrån att skicka ett tullmeddelande till EU.

Kommentarerna, som framfördes under ett kabinettsmöte i Vita huset, väckte ytterligare oro i en global ekonomi som redan kämpar med konsekvenserna av tullar som antingen införts eller hotats om att exportera till världens största konsumentmarknad.

Efter Trumps tillkännagivande steg de amerikanska kopparterminerna med mer än 10 %, då det förväntas att tullarna kommer att utökas med befintliga tullar på stål, aluminium och bilar. Koppar anses vara en viktig insatsvara för elfordon, militär utrustning, elnät och diverse konsumtionsvaror. Ikraftträdandedatumet för de nya tullarna har ännu inte tillkännagivits.

Aktierna i amerikanska läkemedelsföretag föll också efter att Trump hotat att införa tullar på upp till 200 % på importerade läkemedel, även om han noterade att implementeringen kan bli försenad i nästan ett år.

Som svar signalerade andra länder att de skulle försöka mildra effekterna av dessa åtgärder, särskilt efter att Trump skjutit upp onsdagens deadline för tullar till den 1 augusti.

Trumpadministrationen hade tidigare lovat "avtal inom 90 dagar" efter att i april presenterat en tulllista skräddarsydd för varje land. Hittills har endast två avtal nåtts – ett med Storbritannien och ett med Vietnam. Trump sa att ett avtal med Indien är nära.

”Det är dags för USA att börja samla in pengar från länder som har rånat oss”, sa Trump. ”De har skrattat bakom våra ryggar och trott att vi var dumma.”

I ett inlägg på Truth Social på tisdagskvällen sa Trump att "inte färre än sju tullmeddelanden" skulle utfärdas på onsdagsmorgonen, med fler att följa under eftermiddagen. Han gav inga ytterligare detaljer.

Många handelspartner runt om i världen har klagat på att även grundläggande ramförhandlingar är svåra på grund av det oförutsägbara sättet på vilket nya tullar tillkännages, vilket gör interna kompromisser svårare.

Högsta tullnivån sedan 1934

Enligt Yale Universitys Budget Lab höjde Trumps nya tullar på import från 14 länder den effektiva tullsatsen för amerikanska konsumenter till 17,6 %, en ökning från tidigare 15,8 %, vilket är den högsta nivån på 90 år.

Trump-administrationen marknadsför tullarna som en viktig inkomstkälla. Finansminister Scott Bessent sade att USA hittills har samlat in cirka 100 miljarder dollar i tullar, med prognoser som når 300 miljarder dollar vid årets slut, jämfört med ett genomsnitt på 80 miljarder dollar årligen de senaste åren.

De amerikanska marknaderna sjönk något på tisdagen, med S&P 500 som stängde något ned efter en kraftig utförsäljning på måndagen efter tillkännagivandet av tullar.

Trump sa att han "sannolikt" skulle meddela Europeiska unionen inom två dagar om de förväntade tullsatserna på dess export till USA, och noterade att 27-nationersblocket har varit "mycket bra" mot hans administration i pågående handelssamtal.

Enligt europeiska källor siktar EU på att nå en överenskommelse före den 1 augusti som inkluderar eftergifter inom viktiga exportsektorer som flygplan, medicinsk utrustning och sprit. Bryssel överväger också ett ramverk som skulle skydda europeiska biltillverkare med betydande tillverkningsnärvaro i USA.

Den tyske finansministern Lars Klingbeil varnade dock för att EU är beredd att vidta repressalier om det behövs. ”Om vi inte kan nå ett rättvist handelsavtal med USA”, sa han till parlamentet, ”då är Europeiska unionen redo att vidta motåtgärder.”

Japan, som kan komma att drabbas av en tull på 25 %, söker undantag för att skydda sin enorma bilindustri, samtidigt som de vägrar att göra eftergifter inom jordbruket – en sektor med starkt inrikespolitiskt inflytande. Handelsförhandlaren Ryusei Akazawa sa att en snabb överenskommelse är osannolik.

Sydkorea, som också riskerar att införa tullar på 25 %, sa att man kommer att intensifiera handelssamtalen under de kommande veckorna ”för att nå ett ömsesidigt fördelaktigt resultat”.

När det gäller relationerna med Kina kom Washington och Peking överens om ett generellt handelsramverk i juni, även om många detaljer fortfarande är oklara. Investerare följer noga för att se om avtalet faller samman före den amerikanska deadline den 12 augusti eller om det resulterar i en varaktig vapenvila.

”Vi har haft en mycket god relation med Kina på sistone”, sa Trump. ”Vi kommer extremt bra överens. De har varit väldigt rättvisa i vårt handelsavtal, ärligt talat.”

Han tillade att han har regelbunden kontakt med Kinas president Xi Jinping.

Ny tulllista riktad mot flera länder

Trump tillkännagav att USA skulle införa:

25 % tullar på varor från Tunisien, Malaysia och Kazakstan

30 % tullar på Sydafrika och Bosnien och Hercegovina

32 % tullar på Indonesien

35 % tullar på Serbien och Bangladesh

36 % tullar på Kambodja och Thailand

40 % tullar på Laos och Myanmar

Samtidigt steg US-dollarindexet något med mindre än 0,1 % till 97,5 poäng klockan 16:00 GMT, med en högsta notering på 97,7 och en lägsta notering på 97,4.

I den amerikanska handeln föll kopparterminskontrakt för leverans i september med 3 % till 5,51 dollar per pund kl. 15:55 GMT.